Tillfreds

Det sägs att det är en tunn linje mellan geni och galenskap. Jag skriver under på det och lägger till att linjen är ett rakblad. Frågan är vem det är som bestämmer. Att bli missförstådd av den stora massan innebär med största sannolikhet att du kommer att bli avfärdad som antingen galen eller pretentiös. Dock finns möjligheten att kejsarens-nya-kläder-effekten kan infinna sig. Detta innebär att folk helt enkelt inte vågar erkänna att det inte förstår verket i fråga utan hyllar det av rädsla att bli klassade som idioter och okunniga.
Jag känner själv att jag balanserar, kanske inte mellan geni och galenskap utan mentalt välbehag och galenskap. Sanningen är att det är en kittlande känsla, jag blickar nyfiket ner i galenskapens svarta brunn, doppar försiktigt mina tår. Det känns lite som att sälja sin själ till djävulen för att bli belönad med evigt liv, jag offrar mitt sinne till galenskapen för att bli belönad med begåvning.
Kontentan av detta är att jag inte längre är rädd för att delvis mista mitt förstånd, av anledningen att mycket tyder på att det sinnestillståndet kan vara att föredra.